Eve Malmquists fond för läsforskning

Bakgrund till fonden och priset

I samband med Eve Malmquists 80-årsdag den 15 november 1990 instiftades vid dåvarande Institutionen för pedagogik och psykologi (IPP) vid Linköpings universitet en fond för läsforskning i hans namn. Eve Malmquist var då professor emeritus vid IPP och hade alltsedan 1940-talet ägnat sig åt forskning om läsning och läs- och skrivundervisning. Hans doktorsavhandling om faktorer som påverkar den tidiga läsutvecklingen är något av en klassiker i svensk läsforskning (Factors related to reading disabilities in the first grade of elementary school, Almqvist & Wiksell, 1958). Under åren 1958-1968 var Eve Malmquist rektor och forskningsledare för Statens Försöksskola i Linköping (SFL). Här gjordes banbrytande forsknings- och utvecklingsarbete som låg till grund för utarbetande av läromedel och annat undervisningsmaterial som fick stor spridning i den svenska skolan. Böcker för den tidiga läsundervisningen, som t ex ”Jag kan läsa”, ”Vad var det jag läste?” och ELSI-materialet användes ganska flitigt i skolan under 60- och 70-talen, och handledningarna i läs- och skrivmetodik hade sin givna plats i lärarutbildningen under många år. Malmquist var också en ofta anlitad föreläsare vid internationella konferenser och hans läs- och skrivmetodikböcker översattes till flera språk. 

Under en vistelse som gästprofessor i USA hade Malmquist kommit i kontakt med International Reading Association (numera International Literacy Association) och 1964 tog han initiativ till en förening i Sverige, som fick benämningen SCIRA (Swedish Council of IRA). En liknande förening med förbindelser till IRA existerade redan i Danmark (Landsforeningen af Læsepædagoger), och ett sedan tidigare etablerat samarbete mellan de nordiska länderna fördjupades bland annat i en gemensam tidskrift, Skandinavisk tidskrift för läspedagoger.

UNESCO hade proklamerat 1990 Läskunnighetens år, och 1990-talet utropades till Läskunnighetens decennium. 1990 blev också året då IRA förlade sin världskongress till Stockholm, och en kommitté, med lektor Britta Ericson som ledare, stod för de lokala arrangemangen. Britta Ericson hade vid den här tiden tagit initiativ till ett Läspedagogiskt Institut som dock inte öppnades förrän 1992. Det var verksamt i ett tiotal år, med säte i Norrköping, i ett samarbete mellan kommunen och Institutionen för Pedagogik och Psykologi (IPP) vid Linköpings universitet, och med Britta Ericson som föreståndare. Den internationella beteckningen var Eve Malmquist Institute for Reading (EMIR). Institutet ansvarade bland annat för dyslexiutredningar och fortbildningskurser för lärare gällande läs- och skrivsvårigheter. Detta var under en tid då utbildningen av speciallärare i stort sett var nedlagd, eftersom tanken var att elever skulle få hjälp med sina eventuella lässvårigheter inom klassens ram. Det förutsattes då att alla lärare skulle ha fått viss specialpedagogisk utbildning i sin grundutbildning (vilket visade sig inte alltid vara fallet). Ett antal internationella seminarier anordnades också vid EMIR med inbjudna gäster, som t ex Marie Clay, Pekka Niemi, Mogens Jansen och Torleiv Høien. Eve Malmquist var själv också aktiv i verksamheten vid EMIR med föreläsningar och skrivande av artiklar.

Priset

Det var med andra ord flera samverkande faktorer som gjorde att IPP (nu Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, IBL) bestämde sig för att instifta ett pris i Eve Malmquists namn. Institutionen lade grundplåten till priset, och i samband med firandet av Malmquists 80-årsdag bidrog hans familj, släkt, många vänner och kolleger till denna grundplåt. Genom kloka placeringar och ytterligare ekonomiska bidrag växte fonden till en början så att det första priset kunde delas ut redan 1992. Därefter har priset delats ut varje eller vartannat år till en eller två forskare som på olika sätt bidragit till vår kunskap om läs- och skrivprocesser och literacy, om vilka processer som påverkar utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter hos såväl barn som vuxna, samt om vilka undervisningsmetoder som har god effekt. 

Till en början utsågs pristagarna av Eve Malmquist själv, något senare utsågs en kommitté bestående av Britt Bergqvist (tidigare metodiklektor, mångårig medarbetare till Malmquist, 

f d ordförande i SCIRA), Lars Owe Dahlgren (professor i didaktik vid IBL), Ulla-Britt Persson (lektor i pedagogik vid IBL, medarbetare till Malmquist, ordförande i SCIRA) samt Eve Malmquist. Enligt Malmquists önskemål skulle ansvaret för fonden övertas av SCIRA vid hans frånfälle. Detta inträffade 2011, då Malmquist avled vid 95 års ålder. Om föreningen upphör eller på annat sätt anser sig inte kunna ha kvar ansvaret för fonden, ska fonden överföras till IBL vid Linköpings universitet, även detta enligt Malmquists vilja.

Priskommitté

SCIRA:s styrelse har utsett en kommitté som ska föreslå pristagare, varpå styrelsen fattar beslut. Kommittén består av Ulla-Britt Persson (lektor vid Linköpings universitet), ordförande, , Catharina Tjernberg (lektor, Karlstads universitet), Susanne Granberg (speciallärare och specialpedagog, Jönköping) och Ingrid Häggström (lektor vid Linköpings universitet)

Pristagarna

Karin Forsling 2023

Erika Sturk 2023

Daroon Yassin Falk 2022

Helen Winzell 2022

Christine Cox Eriksson 2019

Åsa Elwér 2017

Maria Rasmusson 2017

Catarina Schmidt 2015

Linda Fälth 2015

Tarja Alatalo 2014

Catharina Tjernberg 2014

Ulla Damber 2013

Monica Reichenberg 2013

Elisabeth Björklund 2011

Elisabeth Frank 2011

Lena Ivarsson 2010

Anna-Lena Eriksson Gustavsson 2009

Cecilia Nielsen 2008

Annette Ewald 2008

Lena Swalander 2007

Per Fröjd 2006

Richard Desjardins 2005

Ulf Fredriksson 2004

Kerstin Nauclér 2002

Eva Magnusson 2002

Anita Hjälme 2000

Karin Taube 1998

Britta Ericson 1996

Ulla-Britt Persson 1995

Judith Johansson 1993

Barbro Eneskär 1991